En helig allmännelig opinion

Föreställningar om offentlighet och legitimitet i
svensk riksdagsdebatt 1848 - 1919

Tidigare forskning har utgått från den svenska pressens bild av den allmänna opinionen. Med hänvisning till bland andra Lars Johan Hierta har man hävdat att allmänna opinionen var ett liberalt begrepp som etablerades under tidigt 1800-tal. Jag har istället tittat på bilden av allmänna opinionen i den svenska riksdagen mellan 1848 och 1919. Det visar sig då att opinionen var ett omstritt begrepp in på 1900-talet. Även konservativa gjorde anspråk på att föra opinionens talan. Särskilt i frågor som rörde religionsfrihet var det vanligt med uppskattande hänvisningar till befolkningens konservativa religiösa åsikter. Oeneigheten om vad opinionen stod för var framträdande i en lång rad riksdagsdebatter.

I boken relaterar jag bilden av allmänna opinionen till kommunikationernas omvandling. Även den svenska offentliga debatten sveptes ju med i industrialiseringen. Runt sekelskiftet 1900 hade Sverige fått kommersiella tidningar som fyllda med annonser översvämmade landet i jätteupplagor. Även partipressen växte fram vid denna tid. När nu tidningarna förde marknadens eller partiernas talan var förutsättningarna för att med pressens hjälp bilda en självständig och upplyst opinion förändrade.

Det märkliga är att detta inte haft så stort inflytande på bilden av allmänna opinionen. Kritiken mot pressens rätt att föra opinionens talan var stark redan vid mitten av 1800-talet. Med pressens industrialisering kom den visserligen att i större utsträckning motiveras med marknadens negativa inflytande. Men idealet att den allmänna opinionen skulle bildas i en upplyst offentlig debatt levde kvar, trots en stark medvetenhet om den faktiska debattens brist på fullkomlighet.

Det antyder, menar jag, att den allmänna opinionen ersatt Gudsviljan i legitimeringen av den svenska statens beslut. Den allmänna opinionen var en abstrakt riktningsgivare vars vilja måste uttolkas. Så länge enighet saknades om hur detta skulle ske, var allmänna opinionen en närmast metafysisk entitet i politiken.

I det avslutande kapitlet resonerar jag mera generellt om resultaten och vad de betyder för den svenska demokratins förutsättningar.